fredag 20 december 2013

Jag ger mig inte

Det är rätt mycket nu.
Inte mycket julstress, jag är glad över att våra jular är lugna och kravlösa.
Jag håller på att bli klar med säsongens sjätte förkylning och är rejält trött på det nu. Den här gången fick jag även ögoninflammation med dubbelseende som följd, ingen stickning eller läsning funkar särkilt bra.

Men så tänker jag på hur vi hade det för 4 år sen.
Nyfödd bebis med allt vad det innebär.
En djup, lång och obehandlad depression som då hade varat i ett år.
Jag var helt slut av sjukdomen, graviditeten, förlossningseländet och komplikationer...
Jag trodde inte att jag skulle överleva till nästa vår.

Ett par förkylningar är inget i jämförelse.
Snart blir dagarna längre, den här gråa dimman släpper.
Julen blir lung och mysig, barnet njuter av allt pynt och glitter.
Det är inte så illa.

En stor omställning för mig som annars brukar tänka på min egen begravning så fort lite feber och snuva dyker upp.
Nu ger jag mig inte. Jag kanske blir en optimist?

Idag blev ögonen lite bättre och det första jag gjorde var att fästa trådar och blocka den teststickade koftan. Än är det gott om tid för teststickningen men jag vill gärna ha den klar och börja använda den.
Det blir bra det här.

7 kommentarer:

  1. Ta hand om dig. En timma i taget.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Carina! En timme i taget är en bra lösning. Vissa av timmarna är ju riktigt fina

      Radera
  2. Åh jag har en likadan hög på min soffkant! Asså fast annat garn å så, men det såg liksom så bekant och trevligt ut :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det härligt med såna högar! Ett avslutat projekt, som en förhoppningsvis är nöjd med, är alltid kul!

      Radera
  3. Åhå. Jag håller tummarna för att kroppen din är snällare mot dig och att du får hålla dig frisk. Jag hoppas också, innerligen, att du får en bättre upplevelse och tid under resten av graviditeten, förlossningen och tiden därefter än vad du fick förra gången.

    Varm kram
    /Caroline

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina varma ord, Caroline! Det betyder mycket.
      Kram

      Radera