tisdag 23 december 2014

Umaro


Vi har slitit på den här filten i mer än ett halvår nu men den har faktiskt aldrig visats upp ordentligt, vare sig här på bloggen eller på Instagram. Så här nedan kommer en bildkavalkad... Tänk att Pontus var så liten och låg där vi la honom, det var länge sen :)




Filten är stickad i Wollmeise DK och jag är riktigt imponerad över hur bra den håller. Trots en intensiv användning ser den ut precis som ny, till och mer formen efter blockningen håller än.



Mönstret är skrivet för tjockare garn och ska ge en normalstor filt, alltså ingen bebisfilt.
Jag la upp 139 maskor på stickor 4,5mm och stickade 8,5 rapport på längden. Filten mäter ca 75x90cm, det är den storleken jag gillar bäst på bebisfiltar - då kan de användas länge och inte bara under bebisens första månader.




Egentligen hade jag drömt om en dubbelstickad bebisfilt med blommor på, bestämde att andra barnet skulle få en sån. När vi var i Wollmeisebutiken i Tyskland köpte jag garn till den tänkta filten och den tänkta bebisen (var redan gravid men det visste jag inte då). 
Sen lyckades jag inte med att få till några snygga kanter på dubbelstickningen, gav upp och fick välja något annat mönster. Det blev en Umaro, en helt OK ersättare. 
Men nån gång ska jag absolut sticka den där dubbelstickade filten. 

måndag 22 december 2014

Rävmössan

Länge har jag velat sticka en rävmössa, blev förtjust i mönstret så fort jag såg det.
Men en bebismössa måste ha öronlappar och därför satte jag ihop två mönster - la upp 82 maskor och stickade öronlappar från Garter Ear Flap Hat och sen fortsatte jag med räven från mönstret Foxy and Wolfie
En perfekt kombination av två gulliga mönster.



Den färdiga mössan blev dock lite för stor för åttamånaders bebis så jag tovade den lite lätt i torktumlaren. Det var ett utmärkt sätt att få till en lite mer kompakt struktur på ett färdigt projekt. Och så går det att öppna torktumlaren hur ofta som helst - lätt att kontrollera resultatet.

Det orangea garnet är Osprey från Quince and Co., i färgen Nasturtium, det vita är Peruvian Highland Wool från Filcolana, rester som blev kvar efter Lilla Loki.
Ögonen och nosen är applikationer av tunt ylletyg som jag fick av Clara. Det var första gången jag gjorde applikationer, lite svårare än att sy fast knappar men jag ville minska kvävningsrisken.


Två korta i-cords la jag till på slutet också, nu kan mössan knytas och sitter kvar även om den nyfikna bebisen vrider huvudet åt alla håll.


Oftast sitter Pontus i bärselen och vi ser nog väldigt lustiga ut när vi promenerar, folk tittar noga på ekipaget... Och det kan jag förstå, jag hade nog också tittat.




torsdag 18 december 2014

Tomteverkstan

För en gångs skull blev jag klar med stickade julklappar i god tid - kanske för att jag bestämde mig för att inte sticka så många, kanske för att de faktiskt var roliga att sticka.


Mönstret till halvvantarna med flätor heter Mom´s Cabled Mitts. Ett nystan Peruvian Highland Wool från Filcolana räckte precis. De stickades på stickor 4 och blev klara på en och samma dag. Ett icke-krävande projekt, helt enkelt.



Halvvantarna med hålmönstret heter Regn. Mönstret är skrivet för vantar men jag kortade av dem. Garnet är Knit Picks Wool of Andes i sport-tjockleken, ett nystan räckte även här. De stickades på stickor 2,5 och behövde då två dagar på sig.

Jag gillar båda paren och kommer säkert sticka fler - enkla projekt för enstaka garnnystan. Båda mönstren finns gratis på Ravelry.


Nu återgår jag till gamla projekt som blivit liggande. Alla är roliga att sticka så jag har inget behov av att lägga upp något nytt för jullovets skull. Men jag hoppas verkligen att jag får mer tid för mig själv, vill sticka klart allt det vintriga som finns på stickorna. Och bara tänka klart egna tankar. Och sova, det står också högt upp på önskelistan!

fredag 12 december 2014

Julpynt

För första gången i mitt vuxna liv tillverkar jag julpynt, helt frivilligt dessutom.

Julkrans har jag länge velat ha och när jag såg den här fina kransen blev jag inspirerad till att göra en egen. Jag använde band istället för tyg och det funkade riktigt bra. Att såga itu frigolitringen var svårast, sen var det bara kul att leka med fina band och limpistol. Mindre än en timme tog det.


Och nu hänger kransen på kylskåpsdörren (varför inte, det är ju den dörren som öppnas allra oftast här hemma).

Sen sydde jag vimplar, det gick så fort att jag inte ens hann fundera över hur många jag egentligen behöver. Det blev alldeles för många men det går väl åt.


Hittills har det blivit två uppsättningar.
Den ena hänger på barnets förskola, den andra i vårt fönster.
Lagom juligt för min smak.


Att fästa en pom pom

Glömde visst att visa denna fiffiga lösning som får en pom pom att sitta fast ordentligt på mössan.


En liten knapp inuti mössan gör att garnbollen sitter riktigt bra och tål tuffa tag.
Jag syr då garnbollens långa trådar genom knappen, knyter på insidan, sen tar jag trådarna till utsidan igen och klipper i lagom längd så de smälter in i garnbollen. Den lilla knappen på insidan gör att pom pom sitter stabilt och tål både jackhuvor som dras över mössan och entusiastiska barnhänder som bara måste känna på garnbollen hela tiden.



tisdag 2 december 2014

Mössa med flätor

Barnet som varit kortklippt i över ett år hade bestämt sig för att låta håret växa. Och jag kom att tänka på hur segt det kändes när jag själv var liten och ville ha långt hår direkt när jag väl bestämt mig - att få sätta i hårspännen, göra tofsar och ha rosetter. Så jag improviserade fram en mössa med flätor.



Det blev flätor av i-cords, slätstickad mössa och en liten pom pom på toppen.

Garnet är härliga Madelinetosh DK Twist i den fantastiska färgen Gilded, den verkligen lyser upp de gråa dagarna. Bandet till rosetterna kommer från Magasin Duett - ett gulligt, prickigt band som ser fint ut även på baksidan.


Både femåringen och jag är nöjda med resultatet. Och samma dag som mössan blev färdig kom barnet fram till att kort hår ändå är bäst och frisören fick klippa kortkort igen. Stickade flätor duger tydligen mer än väl.




måndag 24 november 2014

Så mycket bättre

Det här garnet hade en riktigt klen ljuslila färg. Jag bad färgmästaren Clara snygga till garnet och det gjorde hon verkligen! Tillbaka fick jag ett fantastiskt djuplila garn, med underbara skiftningar och liv i färgen.


Nu har jag lagt upp en halskrage till mig, den blir perfekt att ha runt halsen när jag bär bebisen i selen eller sjalen.
Garnet är Lorna´s Laces Shepherd Worsted, består av 100% merino och efter en omgång i Claras färggrytor är det riktigt trevligt att sticka med.

torsdag 20 november 2014

Riddari/Grettir

Kvällen innan jag åkte på stickresa la jag upp ett nytt projekt. En tröja stickad nerifrån och upp är ju en helt perfekt sällskapsstickning - stora stickor, tjock garn, runt runt utan något mönster att hålla koll på. 

Jag har ännu inte bestämt om oket ska bli en Riddari eller Grettir. Det jag bestämt är att kroppen ska vara enfärgad, med Tubular CO och enkel resår. Men i min resfebriga iver gjorde jag uppläggningen helt fel, vred alla aviga maskorna på första varvet... 


Orkade inte göra om det då - det var sent och jag hade inte ens börjat packa... 
Får se om jag lyckas släppa detta, perfektionisten i mig vrider sig obekvämt men att göra om hela stycket känns inte så lockande. Och så är det himla många skratt och fina samtal instickade i dessa maskor, känns dumt att bara repa upp. Så det får nog vara såhär fult. Men framsidan ser bra ut, jag får nog släppa det, helt enkelt.


Ärmarna däremot, där blev uppläggningen perfekt. 


Dock märker jag nu efter ett par varv att de nog blir för vida, jag fortsätter några varv till och ser hur det blir.
Färgerna i oket är inte heller bestämda. Antingen blir det bara gråa nyanser eller så lägger jag till något gult. 
Ovant att sticka en hel tröja utan att ha en klar bild av slutresultatet. Lite av en mysteriestickning. 






tisdag 4 november 2014

Dreglisar

Att tänka på inför nästa besök i tygbutiken - försök inte väcka barnets entusiasm med orden "det blir roligt, du får välja tyg!". För då kommer vi hem med en meter bolltyg.
Nu har bebisen fått sju likadana dreglisar. Inget tyg jag själv skulle ha valt men barnen är nöjda.




söndag 26 oktober 2014

Barnvagnskoftan



Minns ni koftan som var tänkt att vara en barnvagnsstickning och alltså stickas medan bebisen sov i vagnen. Nä, jag hade också glömt bort den. För bebisen sover aldrig i vagnen.

Den lades upp i juni, nån gång i slutet av sommaren kom jag på att just det, koftan, den ligger kvar där i vagnen.... Kollade på Ravelry vilken storlek jag la upp - 3-6 månader. Då skulle den ju bli för liten direkt. Jag var inte ens klar med raglanökningar, lösningen var helt enkelt att öka några fler gånger och sen följa mönstret för en storlek större.
Jag gillar färgerna och garnet (Onion cotton + merino). Mönstret (Little coffee bean cardigan) är en gammal favorit - en trevlig stickning som helt enkelt blev bortglömd.



Det där med vagn är konstigt - jag älskar att rulla vagn och jag älskar att bära bebisen. Bebisen föredrar att bi buren, går vi ut med honom i vagnen tar det max en kvart innan han sitter i bärselen. Och vagnen rullas tom, åbäket är bara i vägen då, inget kul att rulla en tom vagn.
I fredags var jag på stadsbiblioteket med båda barnen, 6 timmars utflykt med två barn i regnväder kräver mycket packning - vagnen fick vara med. Bebisen låg där sammanlagt i en kvart. Tror jag får skaffa en dra-maten istället...
Jag har testat att byta till sittdelen, den hatades hjärtligt. Så jag bytte tillbaka till liggdelen.
Den största fördelen med att han faktiskt sitter i vagnen ibland är att jag får titta på hur fin han är :)





torsdag 16 oktober 2014

Lilla Loki


Jag är så himla nöjd med den koftan - färgerna, storleken, att garnet räckte (med nödlösning, med ändå).


Detta var min första knitalong och min första steek. Och jag har verkligen uppskattat att ha den lilla facebookgruppen nära till hands - med pepp och goda råd. Såhär i efterhand kan jag tycka att det inte alls var så farligt att klippa - nu vill jag klippa massor, bara för att jag kan.



Jag ville att koftan skulle passa bebisen under hans första höst och vinter så jag fick modifiera storleken lite. Mönstrets minsta storlek är för en tvååring, jag följde dess siffror ganska exakt men använde tunnare garn (Cascade 220) och tunnare stickor (4,5mm till slätstickningen och 3,5mm till resåren). Längden på ärmarna anpassade jag helt enkelt efter en body i storlek 80. Än är koftan lite för stor men jag hoppas att den passar perfekt under vintern.
På bilderna är Pontus 6 månader gammal och ca 70cm lång.


Det rosa garnet hade jag bara en härva av, därför fick det bli lite kontrastfärg på ärmarna också. Det blev inte ens en stump garn kvar, knapparna fick jag sy med resterna efter att ha fäst trådarna.

Varm bebis och nya färdigheter - himla nöjd, som sagt.

onsdag 15 oktober 2014

Halvvantar att ge bort

Häromdagen tog vi äntligen kort på 3 par halvvantar som jag stickade förra hösten. De var alla tänkta att hamna i presentlådan - därför gjorde jag alla tre paren lite för stora, mina händer är smalare än genomsnittet. 
Sedan glömde jag bort att jag överhuvudtaget har en presentlåda och där låg de bortglömda tills nu. 

De gråa är stickade i Visjögarn, efter mönstret Green Thumb. Ett riktigt trevlig mönster som jag stickat några gånger tidigare. Det gick åt strax under 50g av Visjögarnet.



Dessa svarta med fläta på stickade jag för att testa Filcolanas Peruvian Highland Wool. Och det var ett väldigt bra projekt att testa garnet på - exakt en härva gick det åt (jag stickade båda samtidigt för att slippa ha rester). Mönstret heter One Cable Mitts och finns gratis på Ravelry.



De gula stickade jag för att jag gillar garnet och ville använda det igen. Garnet heter Onion fino Organic Cotton + merino wool och är riktigt trevligt att jobba med (fast jag retar mig på att namnet får det att verka som att hela garnet är ekologiskt men bara bomullen i garnet är eko). Mönstret heter Simple Autumn Mittens och även det är ett gratismönster. 
Nu ser jag att färgen går perfekt ihop med min halsfavorit och ångrar lite att jag stickade de så stora. Får helt enkelt sticka ett par till.


Den gamla halsfavoriten är inne på sin tredje säsong. Den är stickad efter mönstret Simple Sprinkle men kanterna har fått en snygg i-cord. I mönstret är kanterna väldigt röriga, så som det blir med rätstickning och många färgbyten. Men en enkel i-cord löser problemet. Och nu blev jag visst sugen på att sticka en till.


måndag 13 oktober 2014

Grisfötter


Benvärmarna fick vara så där grisrosa - de får helt enkelt gå under namnet grisfötter tills de blir mörkare av sand och lera på fyraåringens ben.

Eftersom de lades upp mitt i natten så hade jag inte ork att leta fram något mönster, det går ändå inte att läsa mönster när jag gåstickar i mörkret. Jag stickade ett par liknande för ett tag sen och modifierade då ett mössmönster som heter Sand Bank. Nu gjorde jag något liknande, flätorna är nog lite längre och jag använde tjockare garn. Egentligen passar de även på mina ben men jag brukar inte bli så lerig om benen som den grisrosa färgen behöver för att bli snyggare.
Nästan ett helt hekto av Cascade 220 gick åt, ännu en oälskad härva fick flytta ut från garnskåpet. Bra!





måndag 6 oktober 2014

Mellan 4 och 6

Min bästa sticktid inträffar nuförtiden mellan klockan fyra och sex ungefär, då vandrar jag med bebisen i bärselen och stickar under tiden. Att inte få sova är jobbigt men sen jag kom på att det går att sticka under tiden, i skenet av gatulampan utanför, så känns det mycket bättre. Ibland blir jag till och med besviken när bebisen somnar direkt efter maten och jag går miste om sticktiden.

Det blev alltså en himla många små enkla projekt - för det ska vara litet nog så jag orkar hålla det i händerna runt bebisen medan jag går och enkelt nog att kunna stickas i obefintlig belysning.
Jag har bestämt att bara använda sånt garn som legat länge, udda härvor och rester från andra projekt.

Först ut blev ett par enkla benvärmare i Drops Big Delight, bara runt runt i resår, 2 samtidigt.


Lite garn blev det ändå kvar så jag la upp en mössa efter ett av mina favoritmönster - Garter Ear Flap Hat - väldigt smart konstruktion. Dock räckte garnet bara till minsta storleken så den passar ingen här hemma. Jag hoppades på att kunna blocka ut den men det gick inte.


Jag behövde alltså sticka en till, fast större. 


Här använde jag Malabrigo Rios, rester av min kofta som stickades för väldigt länge sen. Och ja, mössan passar fint.


Sen behövde vi en ny Majamössa också, så klart.


Den här gången använde jag Manos Silk blend, väldigt mjukt och mysigt garn. Det är dock entrådigt och skulle inte hålla för att knytas med stickade knytband, därför gjorde jag en knapp istället. Även den passar bra.


Förra året stickade jag en krage av samma garn, så nu har vi en fin och mysig rosa uppsättning som piggar upp höstdagar.


Sen grävde jag fram två härvor av tjockt grått Dropsgarn med alpacka, ull och lin - det blev två par enkla benvärmare och inte ens en meter garn kvar.


Till sist plockade jag fram en härva i en hemsk grisrosa nyans och la upp ett par benvärmare till barnet. De kanske ska färgas efteråt, eller så får de bara ta några omgångar i sandlådan och får då en snygg, mer gammelrosa färg, vi får se.


Benvärmarna ligger förresten på vår senaste "leksak" - en lång vävd bärsjal vi fick låna av Clara. Vi tar vårt bärande till nästa nivå och testar att sjala bebisen på magen - det funkar bra och är roligt men än så länge vägrar han somna i sjalen.