måndag 26 maj 2014

Regnbågsvimplar


Det är svårt att hinna med sånt som inte är ett måste nu, sticktiden försvann nånstans mellan diskbänken och tvättmaskinen. Det gör egentligen inte så mycket - jag vet ju att det kommer att lugna ner sig med tiden och dagarna är ändå fyllda med glädje, barnskratt och bebisleenden.
Men jag saknar stickningen, att få sitta och sticka i lugn och ro en stund, ägna tid åt att leta mönster, fundera ut färgkombinationer...
Därför är det extra roligt att bli färdig med något jag hållit på med länge. Det är inget stort projekt - bara ett par vimplar av färgglada Wollmeise-rester. Men de gör mig glad.


Idag har jag satt upp vimplarna i vardagsrummet, halvvägs mellan diskbänken och tvättmaskinen.

6 kommentarer:

  1. Härligt med vimplar...och det mellan diskmaskinen och tvättrummet. Hur ofta vill man inte gå mellan disken och tvätten nu när vimplarna piggar upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, mycket roligare att vandra mellan disk och tvätt när jag får titta på vimplarna :)

      Radera
  2. Impad av att du diskar och tvättar, jag brukar skita i det och sticka istället. Gäller att prioritera rätt. Fast då är jag i och för sig ingen annan att bry mig om på dagarna... Gillar vimplarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja, jag är rätt bra på att skita i alla måsten.
      Men diskar jag inte så kan inte bebisen få mat (han flaskmatas).
      Och tvättar jag inte så luktar allting mjölkkräk... och jag har fått för mig att det lockar pälsängar.
      Men tids nog återgår jag till det vanliga - skita i allt och sticka hela dagen :)

      Radera
  3. Fina vimplar och bra placering. De små (med allt som hör till) tar ju sin lilla tid men ofta är det ju ett kärt besvär.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, visst är det så. Jag njuter och trivs men kan inte låta bli att undra hur folk hinner och orkar att leva aktiva liv med bebis i famnen.

      Radera