söndag 26 oktober 2014

Barnvagnskoftan



Minns ni koftan som var tänkt att vara en barnvagnsstickning och alltså stickas medan bebisen sov i vagnen. Nä, jag hade också glömt bort den. För bebisen sover aldrig i vagnen.

Den lades upp i juni, nån gång i slutet av sommaren kom jag på att just det, koftan, den ligger kvar där i vagnen.... Kollade på Ravelry vilken storlek jag la upp - 3-6 månader. Då skulle den ju bli för liten direkt. Jag var inte ens klar med raglanökningar, lösningen var helt enkelt att öka några fler gånger och sen följa mönstret för en storlek större.
Jag gillar färgerna och garnet (Onion cotton + merino). Mönstret (Little coffee bean cardigan) är en gammal favorit - en trevlig stickning som helt enkelt blev bortglömd.



Det där med vagn är konstigt - jag älskar att rulla vagn och jag älskar att bära bebisen. Bebisen föredrar att bi buren, går vi ut med honom i vagnen tar det max en kvart innan han sitter i bärselen. Och vagnen rullas tom, åbäket är bara i vägen då, inget kul att rulla en tom vagn.
I fredags var jag på stadsbiblioteket med båda barnen, 6 timmars utflykt med två barn i regnväder kräver mycket packning - vagnen fick vara med. Bebisen låg där sammanlagt i en kvart. Tror jag får skaffa en dra-maten istället...
Jag har testat att byta till sittdelen, den hatades hjärtligt. Så jag bytte tillbaka till liggdelen.
Den största fördelen med att han faktiskt sitter i vagnen ibland är att jag får titta på hur fin han är :)





torsdag 16 oktober 2014

Lilla Loki


Jag är så himla nöjd med den koftan - färgerna, storleken, att garnet räckte (med nödlösning, med ändå).


Detta var min första knitalong och min första steek. Och jag har verkligen uppskattat att ha den lilla facebookgruppen nära till hands - med pepp och goda råd. Såhär i efterhand kan jag tycka att det inte alls var så farligt att klippa - nu vill jag klippa massor, bara för att jag kan.



Jag ville att koftan skulle passa bebisen under hans första höst och vinter så jag fick modifiera storleken lite. Mönstrets minsta storlek är för en tvååring, jag följde dess siffror ganska exakt men använde tunnare garn (Cascade 220) och tunnare stickor (4,5mm till slätstickningen och 3,5mm till resåren). Längden på ärmarna anpassade jag helt enkelt efter en body i storlek 80. Än är koftan lite för stor men jag hoppas att den passar perfekt under vintern.
På bilderna är Pontus 6 månader gammal och ca 70cm lång.


Det rosa garnet hade jag bara en härva av, därför fick det bli lite kontrastfärg på ärmarna också. Det blev inte ens en stump garn kvar, knapparna fick jag sy med resterna efter att ha fäst trådarna.

Varm bebis och nya färdigheter - himla nöjd, som sagt.

onsdag 15 oktober 2014

Halvvantar att ge bort

Häromdagen tog vi äntligen kort på 3 par halvvantar som jag stickade förra hösten. De var alla tänkta att hamna i presentlådan - därför gjorde jag alla tre paren lite för stora, mina händer är smalare än genomsnittet. 
Sedan glömde jag bort att jag överhuvudtaget har en presentlåda och där låg de bortglömda tills nu. 

De gråa är stickade i Visjögarn, efter mönstret Green Thumb. Ett riktigt trevlig mönster som jag stickat några gånger tidigare. Det gick åt strax under 50g av Visjögarnet.



Dessa svarta med fläta på stickade jag för att testa Filcolanas Peruvian Highland Wool. Och det var ett väldigt bra projekt att testa garnet på - exakt en härva gick det åt (jag stickade båda samtidigt för att slippa ha rester). Mönstret heter One Cable Mitts och finns gratis på Ravelry.



De gula stickade jag för att jag gillar garnet och ville använda det igen. Garnet heter Onion fino Organic Cotton + merino wool och är riktigt trevligt att jobba med (fast jag retar mig på att namnet får det att verka som att hela garnet är ekologiskt men bara bomullen i garnet är eko). Mönstret heter Simple Autumn Mittens och även det är ett gratismönster. 
Nu ser jag att färgen går perfekt ihop med min halsfavorit och ångrar lite att jag stickade de så stora. Får helt enkelt sticka ett par till.


Den gamla halsfavoriten är inne på sin tredje säsong. Den är stickad efter mönstret Simple Sprinkle men kanterna har fått en snygg i-cord. I mönstret är kanterna väldigt röriga, så som det blir med rätstickning och många färgbyten. Men en enkel i-cord löser problemet. Och nu blev jag visst sugen på att sticka en till.


måndag 13 oktober 2014

Grisfötter


Benvärmarna fick vara så där grisrosa - de får helt enkelt gå under namnet grisfötter tills de blir mörkare av sand och lera på fyraåringens ben.

Eftersom de lades upp mitt i natten så hade jag inte ork att leta fram något mönster, det går ändå inte att läsa mönster när jag gåstickar i mörkret. Jag stickade ett par liknande för ett tag sen och modifierade då ett mössmönster som heter Sand Bank. Nu gjorde jag något liknande, flätorna är nog lite längre och jag använde tjockare garn. Egentligen passar de även på mina ben men jag brukar inte bli så lerig om benen som den grisrosa färgen behöver för att bli snyggare.
Nästan ett helt hekto av Cascade 220 gick åt, ännu en oälskad härva fick flytta ut från garnskåpet. Bra!





måndag 6 oktober 2014

Mellan 4 och 6

Min bästa sticktid inträffar nuförtiden mellan klockan fyra och sex ungefär, då vandrar jag med bebisen i bärselen och stickar under tiden. Att inte få sova är jobbigt men sen jag kom på att det går att sticka under tiden, i skenet av gatulampan utanför, så känns det mycket bättre. Ibland blir jag till och med besviken när bebisen somnar direkt efter maten och jag går miste om sticktiden.

Det blev alltså en himla många små enkla projekt - för det ska vara litet nog så jag orkar hålla det i händerna runt bebisen medan jag går och enkelt nog att kunna stickas i obefintlig belysning.
Jag har bestämt att bara använda sånt garn som legat länge, udda härvor och rester från andra projekt.

Först ut blev ett par enkla benvärmare i Drops Big Delight, bara runt runt i resår, 2 samtidigt.


Lite garn blev det ändå kvar så jag la upp en mössa efter ett av mina favoritmönster - Garter Ear Flap Hat - väldigt smart konstruktion. Dock räckte garnet bara till minsta storleken så den passar ingen här hemma. Jag hoppades på att kunna blocka ut den men det gick inte.


Jag behövde alltså sticka en till, fast större. 


Här använde jag Malabrigo Rios, rester av min kofta som stickades för väldigt länge sen. Och ja, mössan passar fint.


Sen behövde vi en ny Majamössa också, så klart.


Den här gången använde jag Manos Silk blend, väldigt mjukt och mysigt garn. Det är dock entrådigt och skulle inte hålla för att knytas med stickade knytband, därför gjorde jag en knapp istället. Även den passar bra.


Förra året stickade jag en krage av samma garn, så nu har vi en fin och mysig rosa uppsättning som piggar upp höstdagar.


Sen grävde jag fram två härvor av tjockt grått Dropsgarn med alpacka, ull och lin - det blev två par enkla benvärmare och inte ens en meter garn kvar.


Till sist plockade jag fram en härva i en hemsk grisrosa nyans och la upp ett par benvärmare till barnet. De kanske ska färgas efteråt, eller så får de bara ta några omgångar i sandlådan och får då en snygg, mer gammelrosa färg, vi får se.


Benvärmarna ligger förresten på vår senaste "leksak" - en lång vävd bärsjal vi fick låna av Clara. Vi tar vårt bärande till nästa nivå och testar att sjala bebisen på magen - det funkar bra och är roligt men än så länge vägrar han somna i sjalen.