Umaro

Vi har slitit på den här filten i mer än ett halvår nu men den har faktiskt aldrig visats upp ordentligt, vare sig här på bloggen eller på Instagram. Så här nedan kommer en bildkavalkad... Tänk att Pontus var så liten och låg där vi la honom, det var länge sen :)

Filten är stickad i Wollmeise DK och jag är riktigt imponerad över hur bra den håller. Trots en intensiv användning ser den ut precis som ny, till och mer formen efter blockningen håller än.

Mönstret är skrivet för tjockare garn och ska ge en normalstor filt, alltså ingen bebisfilt.
Jag la upp 139 maskor på stickor 4,5mm och stickade 8,5 rapport på längden. Filten mäter ca 75x90cm, det är den storleken jag gillar bäst på bebisfiltar - då kan de användas länge och inte bara under bebisens första månader.

Egentligen hade jag drömt om en dubbelstickad bebisfilt med blommor på, bestämde att andra barnet skulle få en sån. När vi var i Wollmeisebutiken i Tyskland köpte jag garn till den tänkta filten och den tänkta bebisen (var redan gravid men det visste jag inte då). 

Sen lyckades jag inte med att få till några snygga kanter på dubbelstickningen, gav upp och fick välja något annat mönster. Det blev en Umaro, en helt OK ersättare. 

Men nån gång ska jag absolut sticka den där dubbelstickade filten. 

Rävmössan

Länge har jag velat sticka en rävmössa, blev förtjust i mönstret så fort jag såg det.
Men en bebismössa måste ha öronlappar och därför satte jag ihop två mönster - la upp 82 maskor och stickade öronlappar från Garter Ear Flap Hat och sen fortsatte jag med räven från mönstret Foxy and Wolfie. 

En perfekt kombination av två gulliga mönster.

Den färdiga mössan blev dock lite för stor för åttamånaders bebis så jag tovade den lite lätt i torktumlaren. Det var ett utmärkt sätt att få till en lite mer kompakt struktur på ett färdigt projekt. Och så går det att öppna torktumlaren hur ofta som helst - lätt att kontrollera resultatet.

Det orangea garnet är Osprey från Quince and Co., i färgen Nasturtium, det vita är Peruvian Highland Wool från Filcolana, rester som blev kvar efter Lilla Loki.
Ögonen och nosen är applikationer av tunt ylletyg som jag fick av Clara. Det var första gången jag gjorde applikationer, lite svårare än att sy fast knappar men jag ville minska kvävningsrisken.

Två korta i-cords la jag till på slutet också, nu kan mössan knytas och sitter kvar även om den nyfikna bebisen vrider huvudet åt alla håll.

Oftast sitter Pontus i bärselen och vi ser nog väldigt lustiga ut när vi promenerar, folk tittar noga på ekipaget... Och det kan jag förstå, jag hade nog också tittat.

Tomteverkstan

För en gångs skull blev jag klar med stickade julklappar i god tid - kanske för att jag bestämde mig för att inte sticka så många, kanske för att de faktiskt var roliga att sticka.

Mönstret till halvvantarna med flätor heter Mom´s Cabled Mitts. Ett nystan Peruvian Highland Wool från Filcolana räckte precis. De stickades på stickor 4 och blev klara på en och samma dag. Ett icke-krävande projekt, helt enkelt.

Halvvantarna med hålmönstret heter Regn. Mönstret är skrivet för vantar men jag kortade av dem. Garnet är Knit Picks Wool of Andes i sport-tjockleken, ett nystan räckte även här. De stickades på stickor 2,5 och behövde då två dagar på sig.

Jag gillar båda paren och kommer säkert sticka fler - enkla projekt för enstaka garnnystan. Båda mönstren finns gratis på Ravelry.


Nu återgår jag till gamla projekt som blivit liggande. Alla är roliga att sticka så jag har inget behov av att lägga upp något nytt för jullovets skull. Men jag hoppas verkligen att jag får mer tid för mig själv, vill sticka klart allt det vintriga som finns på stickorna. Och bara tänka klart egna tankar. Och sova, det står också högt upp på önskelistan!

Julpynt

För första gången i mitt vuxna liv tillverkar jag julpynt, helt frivilligt dessutom.

Julkrans har jag länge velat ha och när jag såg den här fina kransen blev jag inspirerad till att göra en egen. Jag använde band istället för tyg och det funkade riktigt bra. Att såga itu frigolitringen var svårast, sen var det bara kul att leka med fina band och limpistol. Mindre än en timme tog det.

Och nu hänger kransen på kylskåpsdörren (varför inte, det är ju den dörren som öppnas allra oftast här hemma).

Sen sydde jag vimplar, det gick så fort att jag inte ens hann fundera över hur många jag egentligen behöver. Det blev alldeles för många men det går väl åt.

Hittills har det blivit två uppsättningar.
Den ena hänger på barnets förskola, den andra i vårt fönster.
Lagom juligt för min smak.

Att fästa en pom pom

Glömde visst att visa denna fiffiga lösning som får en pom pom att sitta fast ordentligt på mössan.

En liten knapp inuti mössan gör att garnbollen sitter riktigt bra och tål tuffa tag.
Jag syr då garnbollens långa trådar genom knappen, knyter på insidan, sen tar jag trådarna till utsidan igen och klipper i lagom längd så de smälter in i garnbollen. Den lilla knappen på insidan gör att pom pom sitter stabilt och tål både jackhuvor som dras över mössan och entusiastiska barnhänder som bara måste känna på garnbollen hela tiden.

Mössa med flätor

Barnet som varit kortklippt i över ett år hade bestämt sig för att låta håret växa. Och jag kom att tänka på hur segt det kändes när jag själv var liten och ville ha långt hår direkt när jag väl bestämt mig - att få sätta i hårspännen, göra tofsar och ha rosetter. Så jag improviserade fram en mössa med flätor.

Det blev flätor av i-cords, slätstickad mössa och en liten pom pom på toppen.

Garnet är härliga Madelinetosh DK Twist i den fantastiska färgen Gilded, den verkligen lyser upp de gråa dagarna. Bandet till rosetterna kommer från Magasin Duett - ett gulligt, prickigt band som ser fint ut även på baksidan.

Både femåringen och jag är nöjda med resultatet. Och samma dag som mössan blev färdig kom barnet fram till att kort hår ändå är bäst och frisören fick klippa kortkort igen. Stickade flätor duger tydligen mer än väl.